Inför ministermötet i Göteborg presenterade Elvy Svennerstål och Clara Berglund från Sveriges Kvinnolobby fem krav för ett mer jämställt EU i Göteborgs-Posten.
Mötet i Göteborg var en uppladdning inför ett kommande toppmöte då EU:s sociala pelare med 20 principer för starkare rättigheter på arbetsmarknaden skulle undertecknas. Den svenska och europeiska kvinnorörelsen vill i samband med det lyfta fem konkreta åtgärder för en nystart för EU:s jämställdhetsarbete.
För att leva upp till pelarens åtaganden ansåg de att jämställdhetsarbetet måste trappas upp och breddas i kommissionen, parlamentet, andra EU-institutioner och medlemsstaterna. European Women’s Lobby och Sveriges Kvinnolobby lyfte under mötet fram fem konkreta åtgärder för jämställdhet och ökad tillväxt.
- Fördjupa, sprida och systematisera arbetet med jämställdhetsbudgetering. För att säkerställa att medel fördelas rättvist och går till insatser som ökar jämställdheten måste ett jämställdhetsperspektiv integreras i EU:s och medlemsstaternas budgetprocesser. Det gäller inte minst stöd som EU fördelar. Till exempel måste garanteras att socialfondsprojekt för ökad sysselsättning gynnar både kvinnor och män. I kommande årsbudgetar och långtidsbudget måste jämställdhet vara ett bärande perspektiv. Parlamentets budget- och jämställdhetsutskott bör ha ett särskilt uppdrag att följa upp jämställdhetsbudgeteringen.
- Utveckla och implementera paketet för balans mellan arbets- och privatliv. Som en del av EU:s sociala pelare har kommissionen presenterat flera förslag för att få kvinnor och män att dela mer lika på obetalt arbete. Här ingår ett direktiv om föräldraförsäkring som innehåller fyra kvoterade månaders föräldraledighet. Det är ett steg framåt i en fråga som legat i byrålådan alldeles för länge. Tyvärr innebär förslaget att tiden hur länge föräldraledighet får tas ut förlängs till 12 år, vilket riskerar att leda att kvinnor fortsätter ta huvudansvaret för hem och familj istället för att gå tillbaka till ett heltidsjobb. Sverige och andra EU-länder måste verka för att paketet ska förverkligas, men att uttagstiden minskas. Målet borde vara en individualiserad föräldraförsäkring som uppmuntrar kvinnor att arbeta.
- Stora och långsiktiga investeringar i vård och omsorg. Väl utbyggda system för sjukvård, barn- och äldreomsorg har gjort att Sverige har världens högsta arbetskraftsdeltagande bland kvinnor. En stark offentlig sektor innebär både arbetstillfällen och en avlastning som gör att kvinnor får möjlighet att arbeta. Det är ett recept som kan exporteras till fler länder. Efter finanskris och år av nedskärningar måste medlemsstaterna våga göra rejäla satsningar på offentlig sektor. I detta bör ingå insatser för att höja lön och status i dessa kvinnodominerade sektorer.
- Sikta på jämställda löner och pensioner. Det är en skam att löneskillnaderna består och att många äldre kvinnor i hela Europa lever under fattigdomsgränsen. EU måste ta tydligare ställning för att löneskillnaderna ska minska, till exempel genom att sätta upp målsättningar i kommissionens planeringstermin som sedan följs upp i rekommendationerna till varje land. Definitionen av ”lika lön för likvärdigt arbete” måste också utvecklas för att fånga den värdediskriminering som uppstår när traditionellt kvinnliga yrken värderas lägre än traditionellt manliga. Inspiration kan hämtas från Islands nya lönelagstiftning.
- En jämställdhetsstrategi värd namnet. Den för jämställdhet ansvariga kommissionären Věra Jourová valde att inte ta fram en ny jämställdhetsstrategi när den förra löpte ut 2015. Låt dagens möte med jämställdhetsministrar bli starten för ett nytt, starkare samarbete för jämställdhet och ett gemensamt krav på en ny, ambitiös och kraftfull strategi.
Målet är att jämställdhet ska bidra till att lösa många av EU:s utmaningar där balans mellan arbets- och privatliv bådar gott. Men för att dessa ambitioner ska ge utväxling måste kommissionen och medlemsländerna gå från ord till handling. Jämställdhet kräver hårt arbete och kommer inte av sig självt.